Vattendagen 2003:

onsdagen den 5 februari på SLU, Ultuna i Uppsala.

Vattendirektivet – framgångsrik vattenförvaltning?

 

Jordbruksverkets vattenenhet och SLU:s markvetenskapliga institution genom Hydrotekniska Sällskapet arrangerar en gemensam fortbildnings- och seminarie-dag, årets Vattendag.

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, låt oss kalla det Vattendirektivet, publicerades och trädde därmed i kraft den 22 december 2000. Detta datum är viktigt, eftersom det styr tidsplanen för när olika aktiviteter måste vara genomförda. Direktivet är ett ramdirektiv. Det innebär bl.a. att medlemsstaterna ska utforma sina egna sätt att införliva direktivet i lagstiftning och förvaltning.

Flera utredningar

I Sverige har det sedan publiceringen, och även dessförinnan, pågått en intensiv debatt om direktivets utformning och betydelse för svensk vattenförvaltning. För att komma till rätta med problemen har, särskilt under det senaste året, ett antal utredningar pågått. Jag tänker närmast på utredningen om svensk vattenadministration och Miljöbalkskommitténs uppdrag när det gäller lagstiftningen kring införlivandet av direktivet. De båda utredningarna har samverkat i stor utsträckning och de överlämnades samtidigt till miljöministern den 4 december. Utredningen svensk vattenadministrations betänkande Klart som vatten (SOU 2002:105) kan du läsa på www.sou.gov.se/vattenadm och Miljö-balkskommitténs betänkande Bestämmelser om miljökvalitet. Ramdirektivet för vatten (SOU 2002:107) på www.sou.gov.se/miljobalken.

 Jag tänker också på Naturvårdsverkets omfattande arbete med direktivets tillämpningsfrågor grundat på utredningsuppdrag från regeringen. Tills vidare har verket koncentrerat sig på frågor om hur vatten-myndigheternas informationsbehov ska tillgodoses, hur myndigheter, kommuner och allmänhet ska informeras om direktivet och dess genomförande, hur miljömål för ytvattenförekomster ska fastställas med metodik och kriterier för tillämpning av undantagsreglerna, hur avrinningsområdenas karak-teristika ska analyseras, inklusive fastställande av mänskli påverkan och ekonomisk analys, samt hur register för skyddade områden bör utvecklas och föras. Under nästa år kommer man in på frågor om övervakning, formulering av åtgärdsprogram och hur informationen i förvaltningsplaner bör utformas.    Det pågående utredningsarbetet avrapporteras vid årsskiftet. Efter nyår kan Underlag för genom-förande av ramdirektivet för vatten – delrapport 1 läsas på www.naturvardsverket.se under Lag & rätt och Vattendirektivet. 

Mycket att diskutera

Även om de nämnda utredningarna ger svar på många frågor, återstår mycket diskussion kring förslagens tillämpning. På den övergripande nivån kan vi t. ex. fråga oss var gränsen går mellan vattenplanering i vattenmyndigheternas regi och kommunernas mark- och vattenplanering. Principen om att förorenaren betalar ser ut att vara ett underlag för finansiering, men vem är förorenaren? På den lokala nivån kan vi t.ex. fråga oss hur samverkan kring ett åtgärdspaket kan uppstå och hur den bibehålls över genomförandet. Vilka morötter behövs för att avtal och vattenvårdsförrättningar som superlokala samverkansformer ska få genomslag?

 Programmet

Vi har valt att börja Vattendagen med en översikt över vad Miljöbalkskommittén och Utredningen svensk vattenadministration har föreslagit. Anders Lillienau har haft huvudansvar för Miljöbalks-kommitténs arbete med vattendirektivet. Han följs av Eva Ölundh från Naturvårdsverket, som har skaffat sig den bästa överblicken över förslagen om vattenförvaltning. Efter en kaffepaus går vi in på   två av Naturvårdsverkets utredningsfrågor. Anders Widell inleder med en redovisning av vem som kan vara betydande vattenanvändare och hur dennes påverkan kan bedömas. Det följs av Ellinor Malm-berg, som från Göteborgs forskarhåll analyserar hur vissa undantagsparagrafer i direktivet kan slå.

Efter lunch kommer vi in på den superlokala nivån där Tilla Larsson från Jordbruksverket diskuterar kring dikningsföretagens roll i vattenvården. Hon följs av Eije Sjödin från Lantmäteriverket, som har utrett frågan om vattenvårdssamfälligheter som instrument i det lokala vattenmiljöarbetet. Som avslutning ger Anders Karlsson från Nyköpings kommun sin syn på vad vi kan lära av tidigare samverkansprojekt med exempel från Örsbaken.

Syfte

Syftet med Vattendagen är att diskutera olika aspekter på vattendirektivet från olika utgångs-punkter. Som tidigare betraktar vi Vattendagen som ett utpräglat diskussionsseminarium inriktat på praktiska tilllämpningsproblem. Därför har varje föredragshållare högst 30 minuter till sin inledning och därmed finns minst 15 minuter till förfogande för givande diskussioner kring varje punkt. Vatten-dagen vänder sig till personer som är berörda av eller har intresse för vattenplanerings- och vatten-vårdsfrågor, såsom dessa kan komma att behandlas inom ramen för vattendirektivet, hos kommuner, länsstyrelser, centrala verk och myndigheter. Vattendagen vänder sig också till verksamhets-utövare och andra aktörer jämte utbildningsinsti-tutioner och konsulter.

Välkommen till Vattendagen! Vi hoppas att frågorna kring vattendirektivets tillämpning i Sverige känns så angelägna för dig att du anmäler dig i god tid, senast den 21 januari, och samtidigt med anmälan (låt oss slippa påminna!) betalar 500 kronor till Hydrotekniska Sällskapets postgiro 32 04 83-1. Du måste ange ditt namn med adress också på inbetalningskortet. Avgiften täcker bl. a. lunch och övrig förtäring under Vattendagen. Om vi måste begränsa deltagandet, sorterar vi efter betalningsdag.

 Lennart de Maré