Fastställande av antropogen påverkan på
ytvattenförekomster
Vad behöver göras 2003?
|
Åtgärder
|
|
|
|
Uppföljning av morfologisk mänsklig påverkan
|
Ytvatten påverkas av
direkta punktutsläpp,
diffusa utsläpp, exempelvis växtnäringsläckage från odlingsmark,
utsläpp till luft från rörliga källor och fasta
anläggningar. De flesta luftutsläpp medför förr eller senare nedfall av ämnen
som kommer att utgöra en del av påverkan.
Antropogen påverkan (ej utsläppsrelaterad) kan
vara av morfologisk karaktär, exempelvis byggande i vatten (dammar för olika
ändamål, hamnar m.m.), muddring eller uttag eller avledning av ytvatten.
Punktutsläpp från miljöfarliga verksamheter är kartlagda, registrerade
och övervakade.
Registreringens och övervakningens
omfattning beror dock på storleken av anläggningarna: små
punktkällor är inte är lika väl kända som större.
Diffus påverkan är mindre väl undersökt.
Modeller som uppskattar belastningen på ytvatten finns för vissa ämnen.
Modellerna är beroende av en mängd bakgrundsdata rörande skog, mark- och
jordartsförhållanden, brukar-förhållanden, avrinning, nederbörd mm.
Emissionsfaktorer för skilda
ämnen fordrar arbetskrävande verifiering av dessa i tid och rum. I dagsläget
pågår uppbyggnad av ett system för att ta fram och lagra data som beskriver
miljöpåverkan, d.v.s. utsläpps- och belastningsdata inom programområdena luft,
vatten och avfall/ kemikalier. Arbetet har beställts
av Naturvårdsverket och utförs av SMHI, IVL och SCB inom ramen för konsortiet
SMED. För arbeten som speciellt rör frågor om vattenmiljöer samarbetar
SMED-konsortiet med SLU.
I systemet ingår punktkällor
samt modeller som skall kunna utföra olika typer av beräkningar för diffusa
utsläpp (TRK-projektet - transport, retention och källfördelning) och
atmosfäriskt nedfall.
Den omfattande kraftverksdammutbyggnaden och dikningsverksamheten i
början av seklet, minidammar under senare år och utbyggnad av infrastrukturen i
övrigt, har inneburit många ingrepp i ytvattenförekomster. Vattendomar och
beslut kan delvis ge relevanta uppgifter.
Inom EU har arbetsgruppen CIS WG 2.1 (IMPRESS), tagit fram ett
väglednings-dokument vad gäller analys av mänsklig
påverkan och dess inverkan på vattenmiljön.
Beroende på stora olikheter i antal, storlek och betydelse av
vattenförekomster i Europa behöver vägledningsdokumentet anpassas till svenska
förhållanden.
I vägledningsdokumentet
finns tabeller med exempel på drivkrafter, påverkan och effekter.
Vägledningen innehåller
dessutom ett kapitel om verktyg för att bedöma och beskriva påverkan och
effekter. Verktygen behöver dock vidareutvecklas och kompletteras.
Ett kapitel behandlar källor
till data och information som kommer att behövas när påverkan och effekter
skall bestämmas.
Vägledningsdokumentet ger synpunkter på hur analysen dels är kopplad
till olika delar i direk-tivet, dels till olika delar och moment i
DPSIR-modellen.
Stora delar av vägledningen kan användas mer eller mindre direkt i
Sverige för framtagandet av nationellt anpassad vägledning och verktyg.
Tillgången och tillgängligheten till data är ett osäkerhetsmoment.
Vägledningen tar upp påverkanstyper som hittills inte har betraktats som något
större problem i Sverige.
Analys av konsekvenser av
mänsklig påverkan, riskbedömning – hur ser processen ut?
Enligt Naturvårdsverkets
bedömning kommer arbetet med planering och åtgärdsprogram i
avrinningsdistrikten ske utifrån en analys av konsekvenserna av mänsklig
påverkan i varje distrikt, för att bedöma vilka vattenförekomster som riskerar
att inte klara miljömålen enligt direktivet.
Information från
riskbedömningen utgör basen för utformningen av åtgärdsprogram och
övervakningsprogram. Informationen bidrar även till att identifiera
vattenförekomster för vilka tillämpningen av undantagsregler kan bli aktuella.
Direktivet beskriver tre
huvudsakliga komponenter för analysen av mänsklig påverkan av
vattenförekomster: karakterisering, identifiering av påverkan och
riskbedömning.
När det gäller påverkan
krävs enligt direktivet att varje mänsklig aktivitet skall identifieras, som
har potentialen i sig själv eller i kombina-tion med annan påverkan, att
äventyra upp-nåendet av direktivets miljömål.
Riskbedömningen baseras på en bedömning av hur sårbar vattenförekomsten
är avseende de prelimärt fastställda miljömålen relativt den identifierade
påverkan.
I det fortsatta arbetet med
att utveckla lämpliga metoder för riskbedömningar av vattenförekomster avser
Naturvårdsverket bland annat att utnyttja erfarenheterna med Strategiska miljöbedömningar.
Informationskällor
Genomförandet av direktivet kommer att kräva utveckling av omfattande
och för avrinnings-myndigheterna tillgängliga databaser, innehållande all
betydelsefull påverkan i varje distrikt. Arbetet med att ta fram och lagra data
som beskriver miljöpåverkan, d.v.s. utsläpps- och belastningsdata inom
programområdena luft, vatten och avfall/kemikalier inom ramen för konsortiet
SMED och TRK-projektet är centralt i sammanhanget. Dataluckor kvarstår dock,
framför allt när det gäller morfologisk påverkan.
Utveckling av vattendistriktens ”egen” verksamhet, erfarenhet och
expertis torde medföra mer och bättre dataunderlag. Utveckling av olika
prognos- och modell-verktyg som för närvarande sker inom en rad
FoU-projekt i Sverige, medför att vi kan
räkna med nya verktyg i en relativ nära framtid.
Vattenförekomster som
används för uttag av dricksvatten
Ramdirektivet ställer krav på att vattenförekomster som används som
dricksvatten skall identifieras och avgränsas.
SGU har påbörjat ett arbete som syftar till att identifiera geologiska
formationer som från ett nationellt/regionalt perspektiv är av betydelse för
vattenförsörjningen eller kan bli det.
Tid: klart 2003.
Syfte: identifiera de geologiska formationer som primärt behöver ett
skydd, varav en del som riksintresse för vattenförsörjningen.
Dessa kommer att utgöra en delmängd av de grundvattenförekomster som
ska omfattas av det enligt direktivet krävda registret för skyddade områden.
En vattenförekomst kan försörja en eller flera vattentäkter. Till vattentäkten kan det finnas ett skyddsområde,
vilket inte behöver stämma överens med den geografiska utbredningen av
vattenförekomsten och dess huvudsakliga tillrinningsområde.
Inventering av antalet kommunala vattentäkter år 2000 gav
2 160 ordinarie vattentäkter, varav 195
ytvatten-täkter,
471 reservvattentäkter.
1 229 vattentäkter hade skydd enligt miljöbalken eller kommunala
föreskrifter.
103 vattentäkter hade annat skydd.
Endast ett fåtal länsstyrelser har
samman-ställningar över alla vattentäkter i länen. De flesta har register över
kommunala vattentäkter och ofta även digitaliserat skyddsområdena. Länsstyrelsen ska enligt 7 kap. miljöbalken föra ett
register över beslut om vattenskyddsområde. De allra flesta kommunala
vattentäkter bedöms vara av en storlek att de berörs av direktivet.
Det totala antalet vattentäkter som berörs av direktivet bedöms vara
upp mot 3 500.
Till detta kommer reservvattentäkter och andra, för framtiden viktiga
vattenförekomster.
Av det totala antalet vattentäkter är endast in liten del, ca 10 %,
ytvattentäkter, Många av ytvattentäkterna är dock stora, varför ungefär hälften
av dricksvattnet kommer från ytvatten-täkter.
Det finns flera olika behov av register över vattentäkter
och vattenförekomster som skall tillgodoses och som bör samordnas i en gemensam
struktur.
SGU har påbörjat ett arbete med en databas
för grundvattenförekomster och vattentäkter (DGV).
Tanken med databasen är att den skall bli ett
centralt verktyg i arbetet med miljömålet Grundvatten av god kvalitet,
ramdirektiv vatten och den av Naturvårdsverket och SGU föreslagna
miljökvalitetsnormen för nitrat i grundvatten på myndigheter och kommuner.
Det är önskvärt att denna
databas innehåller data om alla vattenförekomster enligt direktivet, dvs. även
vissa basfakta om ytvattenförekomster. Detta för att ge
en helhetsbild och för att undvika en onödig splittring.
Alla vattenförekomster kommer inte att vara identifierade samt deras
huvudsakliga tillrinningsområde geografiskt avgränsade i slutet av 2004.
Vid denna tidpunkt bör det dock vara
möjligt att ha ett register som täcker alla kommunala vattentäkter, de mer
kända övriga vatten-täkterna, alla skyddsområden och vissa vatten-förekomster,
inklusive huvudsakliga tillrinnings-områden. Registret kommer därefter att
komplet-teras med ytterligare vattentäkter, vatten-förekomster och tillhörande
huvudsakliga till-rinningsområden, när de har blivit identifierade och
avgränsade.